michelle

Alltså, jag ska snart fortsätta att skriva min uppsats om boken Flugornas Herre och jag vill bara höra med er alla om detta som jag börjat med är bra egentligen?? Det är riktigt svårt..

Det varma & trygga rummet var tomt på ljud. Inga gråt, inga snyftningar och inte heller några skratt eller andra ljud från människor.
Vad var det för bok som Ralph läste egentligen? Han ifrågasatte sig själv när orden och meningarna flöt ihop till en soppa av bokstäver. Hans tankar var helt enkelt någon annan stans.
Han lade ifrån sig boken och drog handen genom sitt solblekta hår. Han var inte van vid känslan av att det var så kort. Hans tankar for iväg.
"Han är verkligen död", orden spelades upp flera gånger i hans huvud.
Regnet slog kraftigt mot fönstret och Ralph ryckte hastigt till. Rädslan fanns (hos honom hela tiden/ där hela tiden.)Liksom saknaden av Pappa. Det var han som skulle rädda oss från den där.. det där.. Ralph ville inte nänma det, inte tänka det eller på något sätt uttrycka det. Han kände sig tvungen att möta det. "Det var Pappa som skulle ha hämtat mig från.. ön".
Alla hans tankar hamnar en månad tillbaka, tillbaka till smärtan, ensamheten och döden, tillbaka till ön.
Vem tog hand om småungarna, vem höll elden vid liv, vem skulle hämta mat och vem skulle organisera? De gamla problemen belastade hans tankar.
Ralphs blick var tom är den fastnade på ett fotografi där han själv var med, i bokhyllan framför honom. Intill hans vänstra arm stod en man i uniform som i hans ögon var en modig kapten och Pappa. Plötsligt kände han sig oändligt ensam. Ögonen fylldes av tårar när han mindes att fotot var taget på hans senaste födelsedag. 
- Ralph?
Han samlade sig och tittade upp på sin lillasysters oskyldiga ansikte.
- Vad vill du ha i present på din födelsedag?
Ralph log och satte henne på hans högra knä.

Nah, detta får ni nöja er med.. Nu är det lite stopp i mitt huvud, :/